Tiden..Man är ung och man vet att man kommer att få uppleva så mycket i sitt liv framöver. Kärlek, barn, giftemål,hus, resa, allt! Men ändå så har man så brottom med allt, många som förlovar sig i min ålder, får barn i min ålder och Visst, det hade varit jätte skoj, jag längtar själv till det. En dag så är det min tur också, det kommer komma en tid då även jag är lycklig och har allt som jag vill ha. Men tänk då om livet skulle ta slut en dag, helt plötsligt. Då har man ju inte fått uppleva allt detta, det man vill uppleva och vara med om! Jag själv känner lite panik över det, gör nästa lite ont av att tänka på det..
Alla säger att den rätta kommer att komma en vacker dag, men hur vet man att det är den rätta? Jag har en känsla av att jag har hittat den rätta och att det är den personen som jag vill leva med, men hur vet jag? Är det för att jag är glad när jag är i hans närhet, för att jag älskar att höra hans hjärtslag, för att jag älskar hans leende, för att jag älskar att få ligga i hans famn, för att jag älskar när han håller om mig, för att jag älskar när jag känner mig trygg med honom i min närhet? Finns massa mer, men är det detta? Jag tror faktiskt det, och jag har fortfarande inte slutat att kämpa för denna kille, när det nu har gått 1 år och 7 månader! Helt otroligt, men vad gör man inte för kärleken, en dag så..
Såg precis på Dear John, påminde mig mycket. Handlar om en John som är med i militären, U.S Army. När han är hemma på permision så träffar han sin största kärlek. Men tyvärr så ska han tillbaka och dom kommer inte att ses på länge, dom skriver brev till varandra hela tiden och lovar varann att dom ska hålla ihop och ses nästa gång han kommer tillbaka, vilket dom också gör. Efter ett antal år kommer han tillbaka och är klar, då har dom inte pratat med varandra på länge. Och träffar på varann av ren slump och dom känner fortfarande att det finns något mellan dom, dom är fortfarande kära!
Tänk om allt kunde vara som i en film, va enkelt allt hade varit, känns det som.
Men dom slutade aldrig att kämpa, och det har jag tydligen inte gjort heller så..
